publicerad: 2015
barndaghem
barn|dag·hem
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men barn daghem
Singular | |
---|---|
ett barndaghem | obestämd form |
ett barndaghems | obestämd form genitiv |
barndaghemmet | bestämd form |
barndaghemmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
barndaghem | obestämd form |
barndaghems | obestämd form genitiv |
barndaghemmen | bestämd form |
barndaghemmens | bestämd form genitiv |