publicerad: 2015
barnkammare
barn|kammare
substantiv
~n; pl. ‑kamrar el. ~, best. pl. ‑kamrarna el. ‑kammarna barn kammare 1
Singular | |
---|---|
en barnkammare | obestämd form |
en barnkammares | obestämd form genitiv |
barnkammaren | bestämd form |
barnkammarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
barnkamrar (barnkammare) | obestämd form |
barnkamrars (barnkammares) | obestämd form genitiv |
barnkamrarna (barnkammarna) | bestämd form |
barnkamrarnas (barnkammarnas) | bestämd form genitiv |