publicerad: 2015
bedrägeribrott
be·dräg·eri|brott
substantiv
~et; pl. ~ bedrägeri brott 1
Singular | |
---|---|
ett bedrägeribrott | obestämd form |
ett bedrägeribrotts | obestämd form genitiv |
bedrägeribrottet | bestämd form |
bedrägeribrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bedrägeribrott | obestämd form |
bedrägeribrotts | obestämd form genitiv |
bedrägeribrotten | bestämd form |
bedrägeribrottens | bestämd form genitiv |