publicerad: 2015
benägen
be·nägen
adjektiv
benäget benägna • som tenderar åt visst beteende el. viss reaktion, böjd: jag är benägen att tacka ja
| Positiv | |
|---|---|
| en benägen + substantiv | |
| ett benäget + substantiv | |
| den/det/de benägna + substantiv | |
| den benägne + maskulint substantiv | |
| Komparativ | |
| en/ett/den/det/de benägnare + substantiv | |
| Superlativ | |
| är benägnast | |
| den/det/de benägnaste + substantiv |


