publicerad: 2015
benådningsrätt
be·nåd·nings|rätt
substantiv
~en • till 3rätt 2 benådning
| Singular | |
|---|---|
| en benådningsrätt | obestämd form |
| en benådningsrätts | obestämd form genitiv |
| benådningsrätten | bestämd form |
| benådningsrättens | bestämd form genitiv |


