publicerad: 2015
berättiga
be·rätt·iga
verb
~de ~t • ge formell el. moralisk rätt
| Finita former | |
|---|---|
| berättigar | presens aktiv |
| berättigas | presens passiv |
| berättigade | preteritum aktiv |
| berättigades | preteritum passiv |
| berättiga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att berättiga | infinitiv aktiv |
| att berättigas | infinitiv passiv |
| har/hade berättigat | supinum aktiv |
| har/hade berättigats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| berättigande | |
| Perfekt particip | |
| en berättigad + substantiv | |
| ett berättigat + substantiv | |
| den/det/de berättigade + substantiv | |


