publicerad: 2015
beslag
be·slag
substantiv
~et; pl. ~ 1 metallskydd2 konfiskation: spriten togs i beslag i tullen
Singular | |
---|---|
ett beslag | obestämd form |
ett beslags | obestämd form genitiv |
beslaget | bestämd form |
beslagets | bestämd form genitiv |
Plural | |
beslag | obestämd form |
beslags | obestämd form genitiv |
beslagen | bestämd form |
beslagens | bestämd form genitiv |