publicerad: 2015
beslagning
be·slag·ning
substantiv
~en ~ar • beslående
| Singular | |
|---|---|
| en beslagning | obestämd form |
| en beslagnings | obestämd form genitiv |
| beslagningen | bestämd form |
| beslagningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| beslagningar | obestämd form |
| beslagningars | obestämd form genitiv |
| beslagningarna | bestämd form |
| beslagningarnas | bestämd form genitiv |


