publicerad: 2015
beslagning
be·slag·ning
substantiv
~en ~ar • beslående
Singular | |
---|---|
en beslagning | obestämd form |
en beslagnings | obestämd form genitiv |
beslagningen | bestämd form |
beslagningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
beslagningar | obestämd form |
beslagningars | obestämd form genitiv |
beslagningarna | bestämd form |
beslagningarnas | bestämd form genitiv |