publicerad: 2015
besmittelse
be·smitt·else
substantiv
~n ~r besmitta
Singular | |
---|---|
en besmittelse | obestämd form |
en besmittelses | obestämd form genitiv |
besmittelsen | bestämd form |
besmittelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
besmittelser | obestämd form |
besmittelsers | obestämd form genitiv |
besmittelserna | bestämd form |
besmittelsernas | bestämd form genitiv |