publicerad: 2015
betänka
be·tänka
verb
betänkte betänkt • beakta, begrunda
Finita former | |
---|---|
betänker | presens aktiv |
betänks (betänkes) | presens passiv |
betänkte | preteritum aktiv |
betänktes | preteritum passiv |
betänk | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att betänka | infinitiv aktiv |
att betänkas | infinitiv passiv |
har/hade betänkt | supinum aktiv |
har/hade betänkts | supinum passiv |
Presens particip | |
betänkande | |
Perfekt particip | |
en betänkt + substantiv | |
ett betänkt + substantiv | |
den/det/de betänkta + substantiv |
betänka sig
• tänka sig för; tvekaOrdform(er) betänka sig