publicerad: 2015
betacka
be·tacka
verb
~de ~t • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
betackar | presens aktiv |
betackade | preteritum aktiv |
betacka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att betacka | infinitiv aktiv |
har/hade betackat | supinum aktiv |
Presens particip | |
betackande |
betacka sig
• betacka sig för ngt undanbe sig ngtOrdform(er) betacka sig