publicerad: 2015
beteendemönster
be·te·ende|mönster
substantiv
‑mönstret; pl. ~, best. pl. ‑mönstren • bildl.
Singular | |
---|---|
ett beteendemönster | obestämd form |
ett beteendemönsters | obestämd form genitiv |
beteendemönstret | bestämd form |
beteendemönstrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
beteendemönster | obestämd form |
beteendemönsters | obestämd form genitiv |
beteendemönstren | bestämd form |
beteendemönstrens | bestämd form genitiv |