publicerad: 2015
betsning
bets·ning
substantiv
~en ~ar betsa
Singular | |
---|---|
en betsning | obestämd form |
en betsnings | obestämd form genitiv |
betsningen | bestämd form |
betsningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
betsningar | obestämd form |
betsningars | obestämd form genitiv |
betsningarna | bestämd form |
betsningarnas | bestämd form genitiv |