publicerad: 2015
bilåkare
bil|åk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑åkarna bil åkare 1
Singular | |
---|---|
en bilåkare | obestämd form |
en bilåkares | obestämd form genitiv |
bilåkaren | bestämd form |
bilåkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bilåkare | obestämd form |
bilåkares | obestämd form genitiv |
bilåkarna | bestämd form |
bilåkarnas | bestämd form genitiv |