publicerad: 2015
blandäktenskap
bland|äkt·en·skap
substantiv
~et; pl. ~ blanda äktenskap
Singular | |
---|---|
ett blandäktenskap | obestämd form |
ett blandäktenskaps | obestämd form genitiv |
blandäktenskapet | bestämd form |
blandäktenskapets | bestämd form genitiv |
Plural | |
blandäktenskap | obestämd form |
blandäktenskaps | obestämd form genitiv |
blandäktenskapen | bestämd form |
blandäktenskapens | bestämd form genitiv |