publicerad: 2015
blindgångare
blind|gång·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑gångarna • bomb som inte exploderat
Singular | |
---|---|
en blindgångare | obestämd form |
en blindgångares | obestämd form genitiv |
blindgångaren | bestämd form |
blindgångarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
blindgångare | obestämd form |
blindgångares | obestämd form genitiv |
blindgångarna | bestämd form |
blindgångarnas | bestämd form genitiv |