publicerad: 2015
bocka
bocka
[båk`a]
verb
~de ~t 1 buga2 böja plåt el. rör
Finita former | |
---|---|
bockar | presens aktiv |
bockas | presens passiv |
bockade | preteritum aktiv |
bockades | preteritum passiv |
bocka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bocka | infinitiv aktiv |
att bockas | infinitiv passiv |
har/hade bockat | supinum aktiv |
har/hade bockats | supinum passiv |
Presens particip | |
bockande | |
Perfekt particip | |
en bockad + substantiv | |
ett bockat + substantiv | |
den/det/de bockade + substantiv |
bocka av
• markera på listaInfinita former att bocka av infinitiv aktiv Presens particip avbockande Perfekt particip en avbockad + substantiv ett avbockat + substantiv den/det/de avbockade + substantiv
bocka sig
1 buga2 böja sigOrdform(er) bocka sig