publicerad: 2015
bortdömning
bort|döm·ning
substantiv
~en ~ar • felaktigt domslut som grovt missgynnar det ena laget
Singular | |
---|---|
en bortdömning | obestämd form |
en bortdömnings | obestämd form genitiv |
bortdömningen | bestämd form |
bortdömningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bortdömningar | obestämd form |
bortdömningars | obestämd form genitiv |
bortdömningarna | bestämd form |
bortdömningarnas | bestämd form genitiv |