publicerad: 2015
brädstapel
bräd|stapel
substantiv
~n ‑staplar • till 1bräda stapel 1
| Singular | |
|---|---|
| en brädstapel | obestämd form |
| en brädstapels | obestämd form genitiv |
| brädstapeln | bestämd form |
| brädstapelns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| brädstaplar | obestämd form |
| brädstaplars | obestämd form genitiv |
| brädstaplarna | bestämd form |
| brädstaplarnas | bestämd form genitiv |


