SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
brotta
brotta [bråt`a] verb ~de ~t tills. med ner:
Finita former
brottarpresens aktiv
brottaspresens passiv
brottadepreteritum aktiv
brottadespreteritum passiv
brottaimperativ aktiv
Infinita former
att brottainfinitiv aktiv
att brottasinfinitiv passiv
har/hade brottatsupinum aktiv
har/hade brottatssupinum passiv
Presens particip
brottande
brotta ner tvinga ner mot­ståndare på knäna el. ryggen i brottnings­match
Infinita formeratt brotta nerinfinitiv aktivPresens participnerbrottande