publicerad: 2015
brottsprovokation
brotts|pro·vok·at·ion
substantiv
~en ~er • en i Sverige förbjuden polisiär metod
Singular | |
---|---|
en brottsprovokation | obestämd form |
en brottsprovokations | obestämd form genitiv |
brottsprovokationen | bestämd form |
brottsprovokationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brottsprovokationer | obestämd form |
brottsprovokationers | obestämd form genitiv |
brottsprovokationerna | bestämd form |
brottsprovokationernas | bestämd form genitiv |
SAOL