publicerad: 2015
brottsrubricering
brotts|rubr·ic·er·ing
substantiv
~en ~ar brott 1 rubricering
Singular | |
---|---|
en brottsrubricering | obestämd form |
en brottsrubricerings | obestämd form genitiv |
brottsrubriceringen | bestämd form |
brottsrubriceringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brottsrubriceringar | obestämd form |
brottsrubriceringars | obestämd form genitiv |
brottsrubriceringarna | bestämd form |
brottsrubriceringarnas | bestämd form genitiv |
SAOL