publicerad: 2015
buktalare
buk|tal·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑talarna buktala
Singular | |
---|---|
en buktalare | obestämd form |
en buktalares | obestämd form genitiv |
buktalaren | bestämd form |
buktalarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
buktalare | obestämd form |
buktalares | obestämd form genitiv |
buktalarna | bestämd form |
buktalarnas | bestämd form genitiv |