publicerad: 2015
bungalow
bungalow
[buŋ´galåv]
substantiv
~en [buŋ´galån el. buŋ´galåven]; pl. ~er • envåningshus med verandor och platt tak
Singular | |
---|---|
en bungalow | obestämd form |
en bungalows | obestämd form genitiv |
bungalowen | bestämd form |
bungalowens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bungalower | obestämd form |
bungalowers | obestämd form genitiv |
bungalowerna | bestämd form |
bungalowernas | bestämd form genitiv |