publicerad: 2015
degel
degel
substantiv
~n deglar • kärl av eldfast material för kraftig upphettning
Singular | |
---|---|
en degel | obestämd form |
en degels | obestämd form genitiv |
degeln | bestämd form |
degelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
deglar | obestämd form |
deglars | obestämd form genitiv |
deglarna | bestämd form |
deglarnas | bestämd form genitiv |