publicerad: 2015
deutron
deutr·on
[‑å´n]
substantiv
~en ~er • deuteron
Singular | |
---|---|
en deutron | obestämd form |
en deutrons | obestämd form genitiv |
deutronen | bestämd form |
deutronens | bestämd form genitiv |
Plural | |
deutroner | obestämd form |
deutroners | obestämd form genitiv |
deutronerna | bestämd form |
deutronernas | bestämd form genitiv |