publicerad: 2015
direktlinje
di·rekt|linje
substantiv
~n ~r direkt linje 1
Singular | |
---|---|
en direktlinje | obestämd form |
en direktlinjes | obestämd form genitiv |
direktlinjen | bestämd form |
direktlinjens | bestämd form genitiv |
Plural | |
direktlinjer | obestämd form |
direktlinjers | obestämd form genitiv |
direktlinjerna | bestämd form |
direktlinjernas | bestämd form genitiv |