publicerad: 2015
distansering
di·stans·er·ing
substantiv
~en ~ar distansera
Singular | |
---|---|
en distansering | obestämd form |
en distanserings | obestämd form genitiv |
distanseringen | bestämd form |
distanseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
distanseringar | obestämd form |
distanseringars | obestämd form genitiv |
distanseringarna | bestämd form |
distanseringarnas | bestämd form genitiv |