publicerad: 2015
dubbelbindning
dubbel|bind·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨kem.⟩ 1dubbel bindning
Singular | |
---|---|
en dubbelbindning | obestämd form |
en dubbelbindnings | obestämd form genitiv |
dubbelbindningen | bestämd form |
dubbelbindningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbelbindningar | obestämd form |
dubbelbindningars | obestämd form genitiv |
dubbelbindningarna | bestämd form |
dubbelbindningarnas | bestämd form genitiv |