publicerad: 2015
dubbelgrepp
dubbel|grepp
substantiv
~et; pl. ~ 1dubbel grepp
Singular | |
---|---|
ett dubbelgrepp | obestämd form |
ett dubbelgrepps | obestämd form genitiv |
dubbelgreppet | bestämd form |
dubbelgreppets | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbelgrepp | obestämd form |
dubbelgrepps | obestämd form genitiv |
dubbelgreppen | bestämd form |
dubbelgreppens | bestämd form genitiv |