publicerad: 2015
dubbelhet
dubbel·het
substantiv
~en ~er 1dubbel
Singular | |
---|---|
en dubbelhet | obestämd form |
en dubbelhets | obestämd form genitiv |
dubbelheten | bestämd form |
dubbelhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbelheter | obestämd form |
dubbelheters | obestämd form genitiv |
dubbelheterna | bestämd form |
dubbelheternas | bestämd form genitiv |