publicerad: 2015
dubbelpar
dubbel|par
substantiv
~et; pl. ~ • till 2dubbel 1par
Singular | |
---|---|
ett dubbelpar | obestämd form |
ett dubbelpars | obestämd form genitiv |
dubbelparet | bestämd form |
dubbelparets | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbelpar | obestämd form |
dubbelpars | obestämd form genitiv |
dubbelparen | bestämd form |
dubbelparens | bestämd form genitiv |