publicerad: 2015
durackord
dur|ac·kord
substantiv
~et; pl. ~ dur ackord 1
Singular | |
---|---|
ett durackord | obestämd form |
ett durackords | obestämd form genitiv |
durackordet | bestämd form |
durackordets | bestämd form genitiv |
Plural | |
durackord | obestämd form |
durackords | obestämd form genitiv |
durackorden | bestämd form |
durackordens | bestämd form genitiv |