publicerad: 2015
egenmakt
egen|makt
substantiv
~en • ⟨polit.⟩ mer makt åt individen
Singular | |
---|---|
en egenmakt | obestämd form |
en egenmakts | obestämd form genitiv |
egenmakten | bestämd form |
egenmaktens | bestämd form genitiv |