publicerad: 2015
empirstil
em·pir|stil
el. em·pire|stil
substantiv
~en • till stil 3 empir
Singular | |
---|---|
en empirstil (en empirestil) | obestämd form |
en empirstils (en empirestils) | obestämd form genitiv |
empirstilen (empirestilen) | bestämd form |
empirstilens (empirestilens) | bestämd form genitiv |