publicerad: 2015
epilog
epi·log
[‑lå´g]
substantiv
~en ~er • slutord; avslutning på berättelse
Singular | |
---|---|
en epilog | obestämd form |
en epilogs | obestämd form genitiv |
epilogen | bestämd form |
epilogens | bestämd form genitiv |
Plural | |
epiloger | obestämd form |
epilogers | obestämd form genitiv |
epilogerna | bestämd form |
epilogernas | bestämd form genitiv |