publicerad: 2015
epilepsianfall
epi·lepsi|an·fall
substantiv
~et; pl. ~ • till anfall 2 epilepsi
Singular | |
---|---|
ett epilepsianfall | obestämd form |
ett epilepsianfalls | obestämd form genitiv |
epilepsianfallet | bestämd form |
epilepsianfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
epilepsianfall | obestämd form |
epilepsianfalls | obestämd form genitiv |
epilepsianfallen | bestämd form |
epilepsianfallens | bestämd form genitiv |