publicerad: 2015
erbjuda
er·bjuda
[e`r‑ el. ä`r‑]
verb
erbjöd, erbjudit, erbjuden erbjudet erbjudna, pres. erbjuder • förklara sig villig att ge: erbjuda ngn ngt
Finita former | |
---|---|
erbjuder | presens aktiv |
erbjuds (erbjudes) | presens passiv |
erbjöd | preteritum aktiv |
erbjöds | preteritum passiv |
erbjud | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att erbjuda | infinitiv aktiv |
att erbjudas | infinitiv passiv |
har/hade erbjudit | supinum aktiv |
har/hade erbjudits | supinum passiv |
Presens particip | |
erbjudande | |
Perfekt particip | |
en erbjuden + substantiv | |
ett erbjudet + substantiv | |
den/det/de erbjudna + substantiv | |
den erbjudne + maskulint substantiv |
erbjuda sig
• förklara sig villig: hon erbjöd sig att hjälpa tillOrdform(er) erbjuda sig