publicerad: 2015
etage
et·age
[‑a´∫]
substantiv
~t [‑et] el. ~n [‑en]; pl. ~ el. ~r [‑er] 1 våningsplan2 lagerföljd tillhörande en geologisk epok
Singular | |
---|---|
ett etage (en etage) | obestämd form |
ett etages (en etages) | obestämd form genitiv |
etaget (etagen) | bestämd form |
etagets (etagens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
etage (etager) | obestämd form |
etages (etagers) | obestämd form genitiv |
etagen (etagerna) | bestämd form |
etagens (etagernas) | bestämd form genitiv |