publicerad: 2015
evangelium
ev·angeli·um
[‑anje´li‑]
substantiv
evangeliet evangelier • kristet budskap i Nya testamentet; nytestamentlig skrift om Jesu liv; utdrag ur sådan skrift som läses vid högmässa – I sammansättn. evangelie-.
Singular | |
---|---|
ett evangelium | obestämd form |
ett evangeliums | obestämd form genitiv |
evangeliet | bestämd form |
evangeliets | bestämd form genitiv |
Plural | |
evangelier | obestämd form |
evangeliers | obestämd form genitiv |
evangelierna | bestämd form |
evangeliernas | bestämd form genitiv |