publicerad: 2015
excellens
ex·cell·ens
[‑en´s]
substantiv
~en ~er 1 innehavare av mycket högt ämbete; spec. om stats- och utrikesminister2 stor duglighet, briljans
Singular | |
---|---|
en excellens | obestämd form |
en excellens | obestämd form genitiv |
excellensen | bestämd form |
excellensens | bestämd form genitiv |
Plural | |
excellenser | obestämd form |
excellensers | obestämd form genitiv |
excellenserna | bestämd form |
excellensernas | bestämd form genitiv |