publicerad: 2015
förödmjuka
för|öd·mjuka
[fö`r‑]
verb
~de ~t • kränka
| Finita former | |
|---|---|
| förödmjukar | presens aktiv |
| förödmjukas | presens passiv |
| förödmjukade | preteritum aktiv |
| förödmjukades | preteritum passiv |
| förödmjuka | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förödmjuka | infinitiv aktiv |
| att förödmjukas | infinitiv passiv |
| har/hade förödmjukat | supinum aktiv |
| har/hade förödmjukats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förödmjukande | |
| Perfekt particip | |
| en förödmjukad + substantiv | |
| ett förödmjukat + substantiv | |
| den/det/de förödmjukade + substantiv | |


