publicerad: 2015
förbindelseman
för·bind·else|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen förbindelse 1 1man 1
Singular | |
---|---|
en förbindelseman | obestämd form |
en förbindelsemans | obestämd form genitiv |
förbindelsemannen | bestämd form |
förbindelsemannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förbindelsemän | obestämd form |
förbindelsemäns | obestämd form genitiv |
förbindelsemännen | bestämd form |
förbindelsemännens | bestämd form genitiv |