publicerad: 2015
förbränna
för·bränna
verb
förbrände, förbränt, förbränd n. förbränt, pres. förbränner • låta undergå oxidation el. annan reaktion under värmeutveckling, elda upp
Finita former | |
---|---|
förbränner | presens aktiv |
förbränns (förbrännes) | presens passiv |
förbrände | preteritum aktiv |
förbrändes | preteritum passiv |
förbränn | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förbränna | infinitiv aktiv |
att förbrännas | infinitiv passiv |
har/hade förbränt | supinum aktiv |
har/hade förbränts | supinum passiv |
Presens particip | |
förbrännande | |
Perfekt particip | |
en förbränd + substantiv | |
ett förbränt + substantiv | |
den/det/de förbrända + substantiv |