publicerad: 2015
förhållande
för·håll·ande
substantiv
~t ~n 1 mest i pl.; situation; läge med två parter2 kärleksrelation
Singular | |
---|---|
ett förhållande | obestämd form |
ett förhållandes | obestämd form genitiv |
förhållandet | bestämd form |
förhållandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förhållanden | obestämd form |
förhållandens | obestämd form genitiv |
förhållandena | bestämd form |
förhållandenas | bestämd form genitiv |