publicerad: 2015
förhandling
för·handl·ing
substantiv
~en ~ar • överläggning med givande och tagande
Singular | |
---|---|
en förhandling | obestämd form |
en förhandlings | obestämd form genitiv |
förhandlingen | bestämd form |
förhandlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förhandlingar | obestämd form |
förhandlingars | obestämd form genitiv |
förhandlingarna | bestämd form |
förhandlingarnas | bestämd form genitiv |