publicerad: 2015
förmälning
för·mäl·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till 2förmäla
Singular | |
---|---|
en förmälning | obestämd form |
en förmälnings | obestämd form genitiv |
förmälningen | bestämd form |
förmälningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förmälningar | obestämd form |
förmälningars | obestämd form genitiv |
förmälningarna | bestämd form |
förmälningarnas | bestämd form genitiv |