publicerad: 2015
förpricka
för|pricka
[fö`r‑]
verb
~de ~t • utmärka t.ex. på karta: förpricka el. vanl. pricka för ngt
Finita former | |
---|---|
förprickar | presens aktiv |
förprickas | presens passiv |
förprickade | preteritum aktiv |
förprickades | preteritum passiv |
förpricka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förpricka | infinitiv aktiv |
att förprickas | infinitiv passiv |
har/hade förprickat | supinum aktiv |
har/hade förprickats | supinum passiv |
Presens particip | |
förprickande | |
Perfekt particip | |
en förprickad + substantiv | |
ett förprickat + substantiv | |
den/det/de förprickade + substantiv |