publicerad: 2015
förridare
för|rid·are
[fö`r‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ridarna rida
Singular | |
---|---|
en förridare | obestämd form |
en förridares | obestämd form genitiv |
förridaren | bestämd form |
förridarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förridare | obestämd form |
förridares | obestämd form genitiv |
förridarna | bestämd form |
förridarnas | bestämd form genitiv |