publicerad: 2015
försänkare
för·sänk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. försänkarna • ett hjälpmedel vid borrning
Singular | |
---|---|
en försänkare | obestämd form |
en försänkares | obestämd form genitiv |
försänkaren | bestämd form |
försänkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
försänkare | obestämd form |
försänkares | obestämd form genitiv |
försänkarna | bestämd form |
försänkarnas | bestämd form genitiv |